Ersättning vid sjukskrivning: Så funkar det

Att bli sjuk kan påverka både ens fysiska och psykiska hälsa stort, men även den ekonomiska tryggheten. Det kan kännas överväldigande att navigera bland alla regler och villkor kring ersättningar. I denna artikel kommer vi att utforska vad sjukskrivning egentligen innebär, vilka ersättningar som finns att tillgå och hur systemen omkring dessa fungerar. Vi hoppas att du hittar den information du behöver för att kunna känna dig tryggare under din sjukdomsperiod.

Vad innebär sjukskrivning?

Sjukskrivning innebär att du tillfälligt inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. Under den tiden har du rätt att inte arbeta tills du har återhämtat dig. För de flesta innebär sjukskrivningen att de får sjuklön från arbetsgivaren de första veckorna och därefter kan de ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. För att detta ska vara möjligt krävs ett giltigt läkarintyg som bekräftar oförmågan att arbeta. Syftet med dessa ersättningar är att kompensera dig för den inkomstförlust du lider av under din sjukdomsperiod.

Det finns också kollektivavtalade försäkringar som ger ytterligare ersättning när man är sjukskriven. Dessa är särskilt viktiga att känna till då de kan bidra med ekonomiskt stöd utöver vad Försäkringskassan tillhandahåller.

Ersättningar och deras funktion

När sjukdomen slår till är det viktigt att känna till vilka olika former av ersättningar som kan vara aktuella. De två huvudsakliga ersättningarna är sjuklön och sjukpenning. De första 14 dagarna betalar arbetsgivaren vanligtvis ut sjuklön. Blir man kvar i arbete hos kommuner eller regioner, kan sjuklönen sträcka sig till 90 dagar. Efter dessa perioder kan man ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan som en form av ekonomisk kompensation.

För dem som har en kollektivavtalad försäkring kan det finnas ytterligare ersättningar, till exempel hos AFA Försäkring. Dessa försäkringar kan ge både dagsersättning och månadsersättning beroende på sjukdomens varaktighet och den sjukpenning man får från Försäkringskassan. Ett exempel på detta är att en anställd får dagsersättning från dag 15 eller 91 i sjukperioden beroende på hur länge arbetsgivaren betalar ut sjuklön. Det är en viktig resurs som kan hjälpa till med att hålla den ekonomiska stressen nere under en jobbig tid. För den som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) anmäld hos Försäkringskassan, kan ersättningsnivåerna variera beroende på årslönen. Det är därför viktigt att förstå hur din SGI påverkar de belopp du kommer få utbetalda.

Hur du ansöker om ersättning

Att ansöka om ersättning kan kännas krångligt, men det finns tydliga steg att följa. För att kunna få ut ersättning från Försäkringskassan krävs ett läkarintyg som bekräftar din oförmåga att arbeta. Detta intyg är nödvändigt för att kunna påvisa behovet av sjukpenning. Din SGI kommer att användas för att avgöra om du är berättigad, och i så fall hur mycket du har rätt att få. Det är därför av yttersta vikt att du håller denna uppgift uppdaterad hos Försäkringskassan.

För att få ersättning från en kollektivavtalad försäkring som hos AFA Försäkring, kan du behöva fylla i särskilda blanketter och styrka dina anspråk med samma typ av dokumentation som hos Försäkringskassan. Det är en utökad process, men den kan bidra med betydande resurser för att hantera en situation där din arbetsförmåga är nedsatt under en längre tid. Det är naturligtvis alltid en bra idé att rådfråga arbetsgivare eller fackliga representanter om du är osäker på vilka regler som gäller just för dig.