Hudiksvall är Glada Hudik med hela Norrland
Har du någon gång träffat en tjurig, vresig och allmänt sur norrlänning? Det är inte meningen att generalisera, naturligtvis finns det norrlänningar som är på dåligt humör. De vandrar ju i livets stora cirkel med upp- och nedgångar som alla andra människor, men den norrländska dialekten är något alldeles extra. Den låter så glad, så trevlig och så genuint snäll. Det är svårt att föreställa sig en utskällning på norrländska. Det är ju fantastiska förutsättningar att vara glad och på gott humör. Inte minst i Hudiksvall! Det är ju inte för inte man kallar Hudiksvall för “Glada Hudik”. Varför gör man det nu igen?
Glada sedan 1700-talet
När SVT en gång för ett par år sedan pratade med Hudiksvallshistorikern Lennart Ersson slog han fast att termen “Glada Hudik” har varit ett hudiksvallskt epitet sedan åtminstone 1800-talet, mer troligt ända sedan 1700-talet. Det är med andra ord en månghundraårig historia av glada norrlänningar i arvet i Hudiksvall. Man har dock inte kunnat lokalisera det smickrande smeknamnet till någon enstaka händelse som orsakat namngivningen av “Glada Hudik”. Troligtvis handlar det enligt Ersson om flera händelser över tid, rimligtvis kopplat till de musik- och teatersällskap som huserade i staden.
Bidrog till VM-bronset 1994
Förhoppningsvis håller “Glada Hudik” sig glatt i många hundra år till. Alla sällskap, restauranger, kulturlivet, skolor och församlingar i Hudiksvall, förtjänar ju all glädje de överhuvudtaget kan få. Och hudiksvallsborna har faktiskt mycket att glädjas åt. Bland annat är Hudiksvall hemort till den legendariska svenska fotbollsprofilen Tomas Brolin som var med och vann VM-brons med svenska landslaget i VM 1994. Tänk, utan Hudiksvall ingen Brolin, och utan Brolin inget VM-brons. Då hade det varit en tråkig sommar det där året 1994. Förutom i Hudiksvall förstås. För där är man alltid på glatt humör. Det kallas ju inte Glada Hudik för ingenting.
